Partisaner
- motståndsrörelsen i Italien
Partisaner firar befriandet av en stad i Italien.
Under andra världskriget led den italienska krigsmakten av bristande motivation bland många soldater. Det var framför allt det sistnämnda som gjorde att Italien ofta blev illa slaget av motståndare som egentligen var svagare. Det inträffade både i Nordafrika och när Italien invaderade Grekland hösten 1940, samt i Medelhavet.
Italiens erfarenheter är ett bra exempel på den stora roll som motivationen spelar i ett krig. Medan den ordinarie italienska krigsmakten hade stora svårigheter, trots att den ofta var mycket större och bättre utrustad än sina fiender, utkämpade den italienska motståndsrörelsen ett mycket framgångsrikt gerillakrig bakom ryggen på den tyska fronten mellan 1943 och 1945.
De kallades partisaner, och de lyckades faktiskt befria många av de största italienska städerna från den tyska ockupationen under åren 1943 - 1945. Till slut fångade de in diktatorn Benito Mussolini.
Benito Mussolini och Adolf Hitler.
Det folkliga italienska motståndet mot Mussolini började med stora strejker bland industriarbetarna i Turin och Milano i mars 1943.
När Italien kapitulerade till de allierade i september 1943, började många italienare bilda gerillagrupper för att hjälpa till att kasta ut tyskarna ur landet. Redan i september 1943 befriades Neapel. De kallade sig partisaner. På sommaren 1944 lyckades de ta kontrollen över vissa delar av Italien. Dessa områden kallades partisanrepubliker, och där bildades självständiga styren.
Den tyska ockupationsmakten reagerade med stor brutalitet på partisanernas anfall. Tyskarna hotade att mörda tio italienska civila för varje tysk soldat som dödades av partisaner. Även om tyskarna inte gick så långt, blev omkring 10 000 italienare mördade i tyska hämndaktioner. De värsta massakrerna skedde i Marzabotto, Monzuno och Grizzana den 29 september - 5 oktober 1944, när 16:e SS-pansargrenadjärdivisionen avrättade 955 människor.
Men även om flera partisanrepubliker dukade under för den tyska militära övermakten, gick det inte att hejda partisanerna. I april 1945 gick partisanerna till storoffensiv. Deras skara hade då vuxit till 200 000 män och kvinnor. På kort tid kastade de ut tyskarna ur Turin, Milano, Bologna, Genua, Venedig och flera andra städer, samt tog 45 000 tyskar och italienska fascistsoldater tillfånga. Följden blev att de allierade arméerna kunde besegra tyskarna i Italien ganska kort efteråt. Den 2 maj 1945 kapitulerade hela den tyska krigsmakten i Italien. En brittisk armérapport från 1945 löd:
”De italienska partisanerna gav ett mycket viktigt bidrag till den allierade segern i Italien. Utan partisanernas segrar hade de allierade inte kunnat segra i Italien så snabbt och med så små förluster.” Men de italienska partisanerna hade själva inte lidit särskilt små förluster. Sammanlagt 44 700 italienska partisaner stupade mellan september 1943 och maj 1945. Det kan man jämföra med att den italienska militären förlorade 60 000 i stupade mellan juni 1940 och september 1943.
Den mest berömda handling av någon motståndsrörelse under andra världskriget var när italienska partisaner den 27 april 1945 lyckades tillfångata Benito Mussolini. Nästa dag blev han avrättad och liket av den hatade diktatorn hängdes i fötterna vid en bensinstation i Milano.
Källor:
Collier, Richard, Duce! A Biography of Benito Mussolini, Viking, New York 1971.
Foot, M. R. D., Resistance; European Resistance to Nazism 1940-45, Methuen, London 1976.
Lamb, Richard, War in Italy, 1943-1945, Da Capo, New York 1996.
Extra: Unik ögonvittnesskildring från partisankriget i Italien under andra världskriget!
Venanzio Bizzarri deltog som partisan i kampen mot den nazistiska ockupationen av Italien. Han har skrivit en spännande bok om sina minnen från den tiden.
Boken heter En partisan - min väg från världskrigets Toscana till Sverige
NYTT 22 september 2009: Boken har nyligen publicerats på svenska!
Läs mer om boken här - klicka här !
Christer Bergström, 2006 - 2007
Till startsidan för Andra världskriget - så man förstår
Till sidan med mina texter om andra världskriget