”Så byggdes staden” - Infrastruktur, sid 32 – 33
1. Vad menas med infrastruktur? Se läroboken sid 32 samt ordlistan i läroboken på sid 191.
2. Fundera själv ut en teori: Varför tror du att järnvägsnätet byggdes ut så hastigt under just andra hälften av 1800-talet? (Bildtext läroboken sid 32.)
3. När började bilismen växa som mest?
4. Varför har delar av järnvägsnätet avvecklats sedan 1960-talet?
Fundera kring en av dessa frågor:
a) Vilka fördelar resp. nackdelar ser du med bilismen (både privatbilism och lastbilstrafik)? Hur försöker myndigheterna lösa de problem som hänger samman med bilismen? Har myndigheternas kraftiga satsning på att bygga ut vägnätet under 1960-talet skapat ett beroende av biltrafik för kommunikationer? Hade ett annat agerande från myndigheternas sida kunnat täcka våra behov av kommunikationer utan att vi fick ett så stort beroende av biltrafik?
b) Infrastrukturen består av hamnar, flygfält, vägar, järnvägar, vattenledningar, elnät, telefonnät, etc, och nu även Internet och trådlös mobiltelefoni. Allt detta byggs och anläggs av offentliga myndigheter (stat och kommun). Det pris vi medborgare betalar för att utnyttja olika delar av infrastrukturen varierar – en del är gratis (t.ex. vägar och cykelbanor) och en del kostar ganska mycket. I princip skulle allt inom infrastrukturen kunna vara avgiftsbelagt, eller så skulle allt kunna vara avgiftsfritt (finansierat genom skatter). Finns det skäl att sänka vissa avgifter eller höja vissa avgifter? Borde glesbygdsbor få betala mer för bredband, eftersom det kostar mer per invånare att dra kablar ute i glesbygden? Vad anser du t.ex. om reformen som ger gratis busskort åt elever i Eskilstuna kommuns skolor? Borde all busstrafik vara gratis?
Av Christer Bergström, S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna
Ingen copyright - fritt att kopiera för den som så önskar
Tillbaka till kurs- och lektionsplanering i Staden och framtiden