Utdrag ur boken Ardennerna 1944-1945:

Brottstycke från den första anfallsdagen


  Amerikanska soldater i Ardennerna överraskas av ett plötsligt eldöverfall från tyska granatkastare. (NARA SC 199093)    

Bakgrund: I december 1944 inleddes operation ”Herbstnebel”, den tyska Ardenneroffensiven. Den nedanstående texten utgör ett brottstycke ur bokens skildring av den första dramatiska anfallsdagen den 16 december 1944, då amerikanerna lät sig fullkomligt överrumplas av Hitlers noggrant förberedda vinteroffensiv.

Anmärkning: Boken Ardennerna 1944-1945 är rikhaltigt försedd med detaljerade och pedagogiska kartor, vilket kommer att göra det lätt för läsaren att (rent bokstavligt) orientera sig i texten. Av olika anledningar kan dock inte någon av dessa kartor publiceras här. Författaren vill understryka medvetenheten om behovet av tydliga kartor som underlättar för läsaren. Denna karta utvisar emellertid det geografiska område där ovanstående händelser utspelades.

Utdrag ur Ardennerna 1944-1945: Hitlers vinteroffensiv, ur Kapitel 4:
5. Panzerarmee - Pansarmarsch mot Meuse!

Liksom så ofta under inledningen av stora slag, präglades de första timmarna av det tyska anfallet av växlande framgång och förvirring på båda sidor. Klockan 06.10 på morgonen den 16 december anropade Colonel Devine vid amerikanska 14th Cavalry Group i dalgången Losheimer-Graben återigen via radio staben i 106th Infantry Division i Sankt Vith:
                     
”Fientliga styrkor befinner sig på flera ställen i Losheimer-Graben. Krewinkel, Afst [600 m nordväst om Krewinkel] och Roth utsätts för anfall. Mina förband är utspridda och kämpar för sina liv. Det verkar som om fiendens huvudstöt fortsätter västerut – jag upprepar, huvudanfallet fortsätter västerut!”

Det Devine kunde ana – tyskarnas kringgående rörelse – hade ännu inte gått upp för Major General Alan W. Jones, chefen för amerikanska 106th Infantry Division

I Spa nåddes chefen för amerikanska 1st Army, Lieutenant General Courtney H. Hodges, av information om det tyska anfallet – som hans båda adjutanter, Major William C. Sylvan och Captain Francis C. Smith noterade i den dagbok de förde för generalens räkning:

”De första rapporterna om att något var i görningen kom från VIII Corps’ avsnitt strax före klockan sju på morgonen, när ett infanterianfall med understöd av stridsvagnar återtog Roth.”

Men Hodges antog att det inte rörde sig om mer än avlastningsanfall för att försöka minska V Corps’ tryck på Roer-dammarna.

Den rapport som chefen för 423rd Infantry Regiment, Colonel Charles C. Cavender, sände via radio klockan 07.30 är ganska talande för den desperata situationen för de amerikanska trupper i första linjen som lämnades ensamma dessa första ödesdigra morgontimmar:

”Fiendestyrkan som närmar sig Bleialf hotar att skära av 'B' Troop, 18th Cavalry [18th Cavalry Squadron ur 14th Cavalry Group] och jag…”

Där avbröts sändningen. När förbindelsen strax efteråt återupptogs, hördes Cavenders spända röst:

”Fienden står nu i Bleialf – jag repeterar, fienden står nu i Bleialf! De utplånade en av mina plutoner som höll ställningar där. Trängande behov av att jag får tillstånd att använda min 2. bataljon för ett motanfall. Jag förstår mycket väl att 2. bataljonen är del av divisionsreserven, men situationen i Bleialf är mycket allvarlig och hotar divisionens försvarsställningar. Jag har alarmerat underhållskompaniet och artillerikompaniet och de grupperas nu mot Bleialf. Jag försöker göra det bästa med det jag har, men om vi skall kunna sparka ut de där tyskarna behöver jag få 2. bataljonen frigjord nu!”

 


Köp boken genom att klicka här

- få boken signerad inom några dagar!

 

 

Klicka här för att komma tillbaka till sidan om Ardennerna 1944-1945 - Hitlers vinteroffensiv

För mer information: Kontakta författaren genom att skicka ett mail.