Värdering av källor och media: Metodövning kring Moskvarättegångarna

 

Vi ska studera hur ett dramatiskt politiskt skeende speglas från olika utgångspunkt – det politiska förtrycket i Stalins Sovjetunionen på 1930-talet, framför allt de så kallade Moskvarättegångarna.

a) Börja med att noggrant läsa de utdelade utdragen ur de olika texterna:

  1. Ur Staffan Skotts bok Aldrig mer. (Staffan Skotts bok Aldrig mer är starkt avståndstagande till hela kommunismen som sådan.)

2. ”Sanningen som kom bort”, utdrag ur en politisk stridsskrift av KPML(r) till försvar för det stalinistiska systemet. (KPML(r) är ett kommunistiskt parti som försvarar Stalin.)

3. ”Sanningen om Moskvarättegångarna”, utdrag ur två artiklar i tidningen Offensiv av Laurence Coates. (Offensiv är en socialistisk tidning som som är starkt kritisk till Stalins system.)’

 

Till din hjälp får du ett papper med ordförklaringar som förklarar en del ”svåra ord” i texterna.

b) När du är färdig med detta, arbeta vidare med samma texter utifrån frågorna i rutan nedan (börja individuellt, och fortsätt sedan i gruppen när alla i din grupp har läst färdigt texterna):

Som du ser, är det ingen av texterna som förnekar det politiska förtrycket i Sovjetunionen, men förklaringarna skiljer sig. Hjälps åt i gruppen med att komma fram till det följande:

  1. Vilken förklaring ger Staffan Skott till det politiska förtrycket i Sovjetunionen – vad berodde det på enligt honom?
  2. Vilken förklaring ger KPML(r) (”Sanningen som kom bort”) till det politiska förtrycket i Sovjetunionen – vad berodde det på enligt dem?
  3. Vilken förklaring ger Laurence Coates (”Sanningen om Moskvarättegångarna”) till det politiska förtrycket i Sovjetunionen – vad berodde det på enligt honom?
  4. Utgå ifrån att samtliga skribenter har tillgång till samma historiska information (vilket de troligtvis har). Hur kommer det sig att de ger så olika analyser?
  5. Vilka olika syften kan de olika författarna tänkas ha med att ge sina respektive förklaringar till förtrycket i Sovjetunionen?
  6. Ge exempel på sådant i de olika texterna som du/ni tycker ger ett intryck av trovärdighet respektive ett intryck av låg trovärdighet. Utgå ifrån sådant som vi gått igenom i momentet källkritik och motivera dina slutsatser utförligt och med användande av de begrepp vi gått igenom.

Ordförklaringar till jämförande studier av Stalins terror

 

Bolsjeviker = en rysk benämning på de första kommunisterna i Ryssland

Borgarklass, borgerskap = socialistisk beteckning på överklassen i ett samhälle

Folkkommissarie = Sovjetisk minister

Gestapo = Hitlers hemliga polis i Tyskland under nazitiden

Högermensjevik  = en rysk benämning på socialdemokraterna i Ryssland

Kader = eliten bland medlemmarna i ett kommunistparti

Klasskamp = socialistisk term om motsättningarna mellan de som äger produktionsmedel (företag) och de som
arbetar åt ägarna

Kontrarevolutionärer = motståndare till revolution

Massrepression = förtryck som drabbar många människor

Proletär makt = kommunistisk beteckning på deras idealtillstånd där det arbetande folket har makten i samhället

Statsterrorism = terrorism som utövas av en stat

Trotskist = kommunister som är anhängare av Leo Trotskijs idéer

Tsaren = den ryska kejsaren före revolutionen 1917

Tvångskollektiviseringarna = Det förstatligande av jordbruken som Stalin genomförde med våld i Sovjetunionen
1928-33, och som blev ett stort misslyckande och ledde till en katastrofal livsmedelsbrist

 

 

Om du som lärare är intresserad av detta arbetsområde, kan du maila mig så kan du få information om var du kan hitta de ifrågavarande texterna.

 

 

Av Christer Bergström, S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna

Ingen copyright - fritt att kopiera för den som så önskar

 

 

Tillbaka till kurs- och lektionsplanering i Historia A, B och C

Tillbaka till startsidan för kurs- och lektionsplanering